Bromma Gymnasium
VT -04
2004-04-12
Det finns inte många som kan ha undgått hur alkoholen
förändrar människan, hur bråk lättare uppstår som aldrig annars skulle ha
inträffat och med löjliga utlösande faktorer. Vi tror säkert att du varit med
om en och annan hotfull situation då andra varit berusade. Sambandet mellan
aggression och alkohol är uppenbart. Mer än 50 % av alla brott begås av
personer som är under. Det mest påfallande är att ca 80 % av alla grövre brott
som mord, misshandel och våldtäkt utförs av personer under alkoholpåverkan.
Missbruk av alkohol eller andra droger leder ofta till
sociala problem och inte sällan till kriminalitet. Rapporter och kartläggning,
från bland annat Maria Ungdom, visar på ökande problem med kriminella
ungdomsgäng samt en allt mer liberal inställning till droger. Andra
undersökningar som Brottsförebyggande centrum genomfört om våld- och
drogsituationen på Stockholms innerstads krogar visar på en negativ tendens med
mer vapen, hot och narkotika bland gäster och
personal. Det är just sådana
fakta som fått oss intresserade av sambandet mellan alkohol och aggression. Och
därför har vi valt detta ämne att skriva om.
Det är sambandet mellan alkohol och aggression som vårt
arbete handlar om. Varför blir man aggressiv? Vem/
vilka blir aggressiva? Vilka
faktorer spelar in? (Arv, miljö) Med de här frågeställningarna ska vi försöka
ge klarhet i hur alkoholen påverkar människan såväl fysiskt som psykiskt.
För att få svar på frågeställningarna har vi bland annat
gjort en enkätundersökning där vi försökt fastställa ett mönster för
alkoholkonsumenter som tenderar att bli aggressiva. För att få en tydlig och
lättolkad enkät har vi haft kontakt med enkätexperten Birgitta Marklund. Vi har
även gjort en djupintervju med leg Dr George
Kerestezi
om alkoholen och hur den påverkar oss fysiskt och psykiskt. För att fylla i
faktaluckorna har vi dessutom tagit del av
tidigare undersökningar och
dokumenterad fakta.
Alkohol har funnits i människans samhälle i flera tusen år.
Hitler, Hannibal, Tutanchamon, Cesar och Jesus har
druckit det. Och även jag kan bara ett femtiotal meter ifrån platsen där jag
skriver ta mig ett glas. Men varför dricker man? Ja, alla vet vi ju att Jesus
gjorde det av religiösa själ, om han lät sig berusas står inget skrivet om.
Bjuder någon på ett
glas, kan det vara menat som en slags fredspipa, en vänskapshandling. Som när
min morfar gick till sin läkare, och doktorn plockade fram två små glas ur
skåpet varje gång, bjöd min morfar och tog sig själv en whiskey, i detta fall
en vänskaplig handling, ett bevis på tillit. En av mina systrar använder
alkohol till att förhöja smaken på maten, som ”Coq à vin”, ”porter” till
köttgrytan och vitt vin i fisken. Min granne och hennes kompisar går ut, festar
och dricker, men skulle hon bli bjuden på ett glas rödvin till maten hemma,
tackar hon nej, för att istället dricka saft eller dylikt. Jag tror inte att
dem tycker om alkohol, de vill bara ha den roliga effekten av den. Farmor har
allt hemma i alkohol väg, men dricker inte själv, det är till för att bjuda på.
Min syster dotter 10 år gammal, tror att många börjar dricka för att visa sig
tuffa och att de andra hänger med av rädsla för att hamna utanför och inte få
några kompisar. Hon tror inte att någon tycker att det är gott från början, men
dricker det ändå, efter ett tag känner de inte smaken. Min svåger provar nya
sorters vin, jämför och diskuterar med arbetskamrater och så har intresset växt
fram. På fotbollsarenor dricks öl, man skriker och gapar tillsammans. O.S.V.
det finns många olika situationer som får oss att komma i kontakt med alkohol.
Och det är ett lättillgängligt och helt lagligt rus.
Det finns många olika själ till varför somliga dricker sig
berusade.
Glömma, förtränga smärta både fysiskt och psykiskt. För att
avskärma sig problem för stunden, slippa tänka och fundera. Slippa ta ansvar,
slippa spänningar och känna sig lugn. Bli mer social, våga tala och umgås med
folk. Fryser man, värmer en sup, man blir rosig om kinderna. Kan man inte somna
hjälper ett glas sherry.
De goda sidorna som
alkohol för med sig slutar dock ganska snart, dricker man sig för berusad,
försvinner alla hämningar. Benen blir ostadiga och talet sluddrigt. Man kan bli
ledsen och gråta eller bli glad, övermodig, göra farliga saker, eller bli arg
och börja slåss. Man kanske inte hittar
hem, kräks somnar eller blir medvetslös. Dagen efter blir man sjuk och mår
pyton.
Om man däremot bara upptäcker fördelarna med den första
cocktaileffekten , börjar dricka ofta och regelbundet, anpassar sig hjärnan och
man måste dricka mer och mer alkohol då det krävs mer för att uppnå de önskade
effekterna, och om man dricker fast man inte vill. Då har man blivit sjuk,
slutar man på egen hand kan man få epileptiska kramper och dilerium.
Enligt professor Otto Lecsh från
Österrike, finns det fyra typer av personer som dricker sig berusade.
1. A-typen
som är positiv till berusning, storkonsument. Kan bli alkoholist, beror på
situation. Ex. partydrickare som ofta går ut,
affärsman (kvinna) med många representations middagar (kanske vanligare förr i
tiden)
2. Neurotikern som lider av ångest, depressions – patient.
Dricker alltid ensam och blir aldrig aggressiv.
3. Psykos patienten
som lider av schizofreni, paranoid psykos. Kan bli jätte farlig om det vill sig
illa.
4. Låg begåvade, förståndshandikappad,
faller för grupptrycket, vill vara en i gänget. Kan bli mycket arga eller
snälla. Dricker alltid kollektivt.
Man undrar
egentligen hur mycket kroppen tål! Alkoholisten är enligt dr. Georg X den
allvarligast sjuka bland alla patienter. Hans liv hänger bokstavligen på en
tråd eftersom han oftast har förbrukat alla reserver. Inte bara i Gaba systemet utan även i alla andra kropps organ eftersom
allt styrs uppifrån.
Kroppen absorberar
alkoholen genom passiv resorption i munhålan, matstrupen, magens slemhinna men
till största delen i tunntarmen (80%)
.
Absorptionstiden efter oralt intag varierar från person
till person och olika tidpunkter. Beroende på om personen har ätit och vad den
har ätit, absorberas etanolen olika snabbt i tunntarmen. Därför blir man
lättare berusad om man inte har ätit något innan förtäring av alkohol.
Alkoholen fördelar sig sedan snabbt i kroppens olika vätskor så som blodet och
kroppsvattnet. Kvinnor har lägre vattenhalt men däremot vanligare mer fett än
män, vilket leder till att blodet får en högre koncentration av alkohol hos
kvinnor och därför blir de generellt lättare påverkade än män. Eftersom
alkoholen knappt är lösligt i fett spelar fettmängden på kroppen ingen roll.
När alkoholen hamnar i kroppsvattnet påverkas många organ och skador kan även
uppstå på organ i stort sett överallt i kroppen.
Etanol
transporteras lätt igenom kroppen och till hjärnan och har en främmande effekt
på det centrala nervsystemet vilket ger en snabb påverkan. I första hand
drabbas nervcellerna i högre cerebrala centra vid låga promillehalter och det
är därför hämningar försvinner. Vid redan 0,3 promille påverkas finmotoriken.
Vi successivt drickande och allteftersom halten etanol i blodet ökar påverkas
andra cerebrala centra, som leder till sluddrigt talande och ostadig gång.
Halter på 2-3,5 promille leder till medvetslöshet och ibland koma. Halter över
3,5 promille.
I den stunden som
alkoholen först förtärts börjar inte bara absorbtionen
av den utan även nedbrytningen. Största delen av alkoholen metaboliseras
(ca 95-98%) det vill säga bryts ner i kroppen, framförallt i levern enligt
reaktionen: EtanolàAcetaldehyd Acetatet omsätts framför allt i musklerna
enligt reaktionen. ÄttikssyraàKoldioxid + Vatten
EtanolàAcetaldehydàÄttiksyraàKoldioxid + Vatten
H3C-CH2-OH à H3C-C-OHà H3COOHàCO2 + H2O
H H
| |
H - C - C - OH
| |
H H
Molekylmodell på Etanol
Första delen i nedbrytningen från
alkohol till aldehyd sker med hjälp av en enzym som kallas alkoholdehydrogenas
(ADH) översatt till en enzym som tar bort väte ur alkoholen.. I andra steget
bryts aldehyden ned av en annan enzym, aldehyddehydrogenas
(ALDH). Av denna enzym finns det två varianter 1 och
2. 1 förekommer överallt i kroppen meddans 2 finns i framförallt lever, njurar
och hjärtmuskeln.
Nedbrytningshastigheten är konstant, men varierar från person till
person. En normalbyggd, ej alkoholiserad person förbränner 0,15 promille i
timmen (7 gram etanol). En alkoholist har en större enzym halt vilket gör att
de kan förbränna mer etanol än en normal person. Den delen som inte metaboliseras lämnar kroppen med utandningsluften,
svettningar och urin (ca 2-5%)
Denna nedbrytning
är generell, dock med andra ämnen och annan alkohol i nedbrytningsformeln. För
tillexempel Metanol (träsprit) har vi exakt samma process men med andra ämnen:
MetanolàFormaldehydàmyrsyraàKoldioxid
+ Vatten
H3C-OHàHC-OHàHCOOHà CO2 + H2O
H
|
H - C -OH
|
H
Molekylmodell på Metanol
Man kan dela in alkoholskador i olika klasser
Akuta medicinska
skador. Skador som illamående, huvudvärk, alkoholförgiftning, blac-out, dålig balans och liknande. Detta är övergående
skador som oftast förorsakats utav för stor alkoholkonsumtion. Andra skador som
räknas hit är olycksfall som är alkoholbetingade, trafikolyckor och dylikt.
Kroniska
medicinska skador. Till dessa räknas leverskador så som skrumplever,
hjärnskador och så vidare. De andra skadorna som räknas hit är tillexempel
bristsjukdomar som orsakats av ensidig kost och sjukdomar på grund av dålig
hygien.
Psykiska skador.
Den rena berusningen räknas till de akuta skadorna. Kroniskt tillstånd här
nedsatt tanke och minnesförmåga, sömnproblem, svartsjukeidéer
och alkoholdemens.
Sociala skador. Rattfylleri, brott som begånget under alkoholpåverkan,
gräl och ovänskap i samband med berusning, slagsmål och misshandel. Andra
skador som hör hit är nedsatt arbetsförmåga, arbetslöshet, skilsmässa,
försämrad sociala kontakter, bostadsförlust och dylikt.
Hjärn- och nervsystemskador är ganska vanliga hos
människor som har druckit mycket. Minnesluckor när man har druckit kan vara en
tidig symptom på hjärnskada. Om lillhjärnan skadas får man problem med balansen
och svårt med koordinationen. Hos storkonsumenter av alkohol kan man se att
olika delar av en nervcell förtvinar. Om man slutar dricka kan denna påverkan
gå tillbaka, nervcellen kan också dö av alkoholen och en sådan går ej att
ersätta. Alkoholism är den andra vanligaste orsaken till allvarliga hjärnskador
som Alzheimers, och en rad negativa effekter som sämre reaktionstid, försämrat
korttidsminne
ect.
Hjärt- och kärlsjukdomar.
Regelbundet drickande skadar hjärtmuskeln med hjärtsvikt som följd. Forskare är
osäkra på om alkoholen har några positiva effekter. ”Ett glas vin om dagen ska
vara bra för hjärtat”, kanske inte stämmer. Enligt Peter Wallström,
epidemiolog, så beror de positiva effekterna, hos folk som dricker måttligt,
att de äter mer frukt än andra. ”Jag säger inte att teorin är fel, men är
bekymrad över det ensidiga hyllande av det”.
Alkohol kan ge en rad olika hjärt- och kärlsjukdomar med dödliga utgångar.
Blodtrycket påverkas av alkoholen via olika stressmekanismer.
Mag/tarmkanalen.
Vi stor alkoholkonsumtion är de vanligaste problemen diarré,
matsmältningsrubbningar och sura uppstötningar, illamående. Blödningar bildas i
magen på grund av alkoholens förstörande effekt på
magslemhinnan
och ger upphov till magkatarr och magsår. Det finns olika uppfattningar varför
alkoholen förstör magen. Steinberg (1997) menar att alkoholen ökar
syreproduktionen meddans Alling (1995) skriver att blödningarna har flera
orsaker så som småblödningar i slemhinnan på grund av alkoholens effekter.
Levern.
Den kemiska miljön i levern ändras när alkoholen bryts ned där. Lever har en
viktig funktion i kroppen och har hand om flera kemiska processer i blodet.
Nästan alla alkoholmissbrukare får så kallad fettlever tillföljd av den ökande
fettproduktionen i levern. Alkoholen startar också en produktion av adrenalin,
noradrenalin som i sin tur leder till att fett frigörs. Symptomen ger
illamående, aptitlöshet, kräkningar och smärtor. Efter en månads uppehåll av
alkohol återställs levern. Leverinflammation är däremot ett tillstånd som kan
leda till döden. Det finns teorier om att protein, kalori och vitaminbrist
orsakar detta. Skrumplever ger viktminskning, trötthet och anorexi. Skrumplever
går ej att bota och kan leda till döden, den kan vara helt utan symptom till en
alvarlig blödning uppstår eller vätska i buken.
Alkoholen kan även ge bukspottskörtelskador,
diabetes, njurskador, cancer, lunginflammation (nedsatt immunförsvar),
hjärtinfarkt och slaganfall. Eftersom olycksfrekvensen ökar kraftigt
i
samband med olyckor ska man även räkna in det som en risk när man dricker.
Våld och misshandel
är oftast sammanhängande med alkohol. Framför allt kvinnor och barnmisshandel
men också våldtäkter. Detta beror på att precis som hos djuren så är många av
de program i vårt DNA likartade. Reptiler har program för fortplantning och vi
har samma program kvar i vår hjärnstam. Däggdjuret katten som exempel har i sin
DNA ett program för att ta hand om sina ungar, och vi människor har förmodligen
inte mycket mer utvecklad DNA-program än vad katten har. Det som skiljer oss
människor från djuren är vår förmåga att ge gammal DNA-program ny data. Detta
leder till att vår sexualdrift blir något mer än reptilens fortplantningsdrift,
och det blir något utöver däggdjurshjärnans omtanke om barnen. Vi kallar det
kärlek och relationen mellan människor. Pannlobens (den främre, pariga delen av
storhjärnan) program spelar en avgörande roll och tidsmedvetandet, att det man
gör får betydelse inte bara just för stunden utan längre fram. Detta är orsaken
till att vi inte sprider våra gener och är lika djuren i beteendet utan att
relationer bygger det ideala samhället.
Sexualiteten kommer
från reptilhjärnan som har förgreningar till både centrat för lust och
omvärlden och till pannloben.
Pannlobens
viktigaste funktion är att skapa en kontakt med omvärlden på ett känslomässigt
sätt. Alkoholen förstör denna funktion och detta kan man märka redan vi låg
promillehalt. Men ändå så verkar alkoholen ha en omvänd effekt då det blir
lättare att umgås med folk, det som egentligen händer är att pannloben släcks
ner. Med detta så blir bilden av omvärlden förvrängd, man säger saker, man
skrattar åt saker och man gör saker man aldrig skulle gjort utan alkohol i
kroppen. Därför kan även blyga pojkar umgås med flickor när de har druckit.
Alkohol precis som
andra droger stimulerar lustcentrat, men detta avtar ju mer berusad man blir
och om vi skulle beskriva berusningen med en kurva skulle det vara i början av
den som man är mest potent. Senare i kurvan blir sex mer kopplat till
fortplantningsdriften och belöningscentrat i stället för att skapa djupare
gemenskap.
När en berusad
person använder våld betyder inte det att detta är en dålig och sadistisk
människa utan att det mänskliga i hjärnan har släckts ned och är nere på
reptilhjärnans nivå. Då följs det DNA-program som finns inskrivna hos varje
reptil och hos varje människa.
Att alkoholdrickande ibland följs av bråk och slagsmål
kommer säkert inte som någon överraskning. Det vet väl alla att det lätt hettar
till lite framåt småtimmarna och den utlösande faktorn kanske är något så
larvigt som en knuff eller att någon tränger sig i kön till korvkiosken. Många
kanske ser det som en kul grej och inte som ett samhällsproblem men det är faktiskt
just vad det är. Även om konsumtionen av alkohol inte ökar så kraftigt så
börjar alkoholen spridas allt längre ner i åldrarna och det är inte ovanligt
att träffa på en 12-13 åring med några öl på tillexempel Valborg. Fast det är
inte själva drickandet i sig som är problemet den här gången utan det faktum
att alkohol gör en aggressivare och dessutom mer våghalsig. Och det är just
dessa biverkningar som samman kopplar den ökande alkoholkonsumtionen med den
ökande brottsligheten. Ni kanske tror att vi överdriver men enligt tidigare
undersökningar så kan man med säkerhet säga att vid mer än vartannat våldsbrott
har förödaren varit under alkoholpåverkan och offret lika så. När man talar om
alkohol och brott kommer man snart i kontakt med orsaksproblematiken. Att en
person är påverkad när han eller hon begår ett brott behöver ju inte innebära
att det är alkoholen som orsakar brottet. Men låt säga att det är så, varför
blir man då aggressivare av alkohol?
Alltid när man tittar på den här typen av frågor så finns
det två aspekter arv och miljö.
Att de individuella egenskaperna kan påverka hur man blir
när man är berusad råder det föga tvivel om. Och det finns också djurstudier
som kan stärka ett sådant resonemang. I mitten av 1980-talet gjorde t ex Winslow
och
Miczek en studie på en flock
ekorrapor. De
studerade först gruppens hierarkiska uppbyggnad och såg snabbt att de dominanta
hannarna ägnade viss del av sin tid åt aggressivt beteende medan de undergivna
aporna istället blev utsatta för detta. När aporna senare berusades av alkohol
kunde man se att de dominanta hannarna blev aggressiva redan vid små doser
alkohol, medan de undergivna hannarna visade sig behålla sitt tidigare lugna
beteende. Även liknande undersökningar
utförda av samma forskare, på gnagare fick samma resultat. Gnagarna kunde delas
upp i tre olika grupper efter hur de reagerar på alkohol: de som blev
aggressiva, de som inte alls reagerade och de som blev mer tama.
En slutsatts man kan dra av detta är att apor och gnagare
som redan har aggressivt beteende tenderar att bli ännu aggressivare under
berusning.
Självfallet har miljön runtomkring och hur personen mår vid
alkoholintaget av stor betydelse för hur reaktionerna ska bli. Det resoneras
kring stressnivå och samtidigt intag av andra droger eller läkemedel. Men även
kring de såkallade ”förstärkta känslorna”, bifinner man sig i någon slags kris
så kan den lätt förvärras av ett alkoholintag.
Naturligtvis finns det djurstudier som kan påvisa en sån här
teori. Om man jämför berusade apor under parningstid med vanlig tid finner man
att aggressionen ökar under parningstiden. Under parningstiden är
testosteronhalterna förhöjda hos han apor, och då är även den
alkoholframkallade aggressionen.
Vi använde oss av enkätundersökningen för att se om det gick
att hitta några gemensamma egenskaper hos de personer som blir aggressiva av
alkohol. Enkät svaren redovisas sist i arbetet.
Hjärnan kan grovt delas in i tre delar. Första delen den så
kallade reptilhjärnan som sköter dom mest grundläggande uppgifterna, som
andning, hjärtrytm och blodtryck m.m. Andra delen, däggdjurshjärnan som sköter
intelligensen, logiskt tänkande och språket. Och så den tredje delen den så
kallade människohjärnan där samvetet och förnuftet sitter.
När en människa intar alkohol så bedövas eller drabbas först
människohjärnan och det sunda förnuftet, man tänker inte på konsekvenserna av
sitt handlande och blir mer spontan. Nästa del som drabbas är däggdjurshjärnan,
problem med sluddrigt tal, dålig balans och svårt att förstå logiska
resonemang. Om man dricker så mycket så att även reptilhjärnan drabbas finns
det risker för att andningen och hjärta påverkas vilket kan leda till bestående
skador eller till och med döden.
När mänisko- och däggdjurshjärnan berusas så slutar vi
tänka förnuftigt och handlar istället
Instinktivt. Med hjälp av de medfödda instinkter som finns
lagrade i reptilhjärnan så som lust, försvar, anfall och skaffa mat. Och
eftersom man blir lite våghalsigare och tycker att man är störst, bäst och
vackrast på fyllan, låter man sig inte gärna tryckas ned. Så det är inte
konstigt att alkoholdrickande så lätt leder till slagsmål och bråk.
Den
vanligaste uppfattningen om orsakerna till våld och våldsbrott begångna under
alkoholpåverkan är att det rör sig om inlärda kulturmönster med ursprung långt
tillbaka i historien. Men att våldet
snarare kan vara en orsak av ”
strain”
d v
s spänningar, stress och konflikter som har med människornas aktuella
livsvillkor att göra kan verka mer trolig för många. Men oavsett vad man tror
så är det väldigt svårt att genom undersökningar påvisa endera av fallen. För
hur skulle en sådan undersökning på människor se ut? Det är i princip omöjligt
att ordna experimentsituationen så att våld mellan människor skulle uppstå.
Därför får man ta hjälp av så kallade ”naturliga experiment”. Alltså tillfällen
då alkoholkonsumtionen i samhället kraftigt påverkats på något sätt.
Några
naturliga experimenten som finns är:
•
Storstrejken 1909 – alkoholförsäljningen förbjöds under en månad –
Krigsransoneringen
1914-18
• Vin
& Spritstrejken 1963
•
Starköl införs på försök i bl a Göteborg under en
period 1967
• Mellanölet
säljs i livsmedelsbutiker 1965-1977
•
Motboken 1914-1955
•
Lördagsstängda Systembutiker
Genomgången
av dessa situationer ger stöd för hypotesen att alkoholtillgången påverkar
antalet våldsbrott. För Sveriges del blir effekten att mord och misshandel ökar
med 10 procent om man ökar försäljningen med en liter ren alkohol per år och
invånare.
Misshandel
per 1000 invånare 1836-1990 och alkoholförsäljningen 1851-1991 räknat i alkohol
100 procent per invånare 15-69 år.
Mord
och dråp per 1000 invånare1751-1990 och alkoholförsäljningen 1851-1991 räknat i
alkohol 100 procent per invånare 1850-1992.
Men
om man däremot ser till grannlandet Finland så är det inte alls säkert att
ökningen av dråp och mord går att förklara med en ökad alkoholkonsumtion. Men
vilka faktorer är det som avgör ifall alkoholkonsumtionen och antalet mord går
att associera med varandra. Det finns en teori som skulle kunna förklara ett
sådant mönster ”the
drunken comportment”
, det
vill säga att det skulle handla om ett inlärt beteende. I den undersökningen
har man tittat på 50 olika kulturer och kommit fram till att det är helt olika
hur alkoholen berör våldsbruket. I vissa kulturer ökar aggressiviteten medan
det i andra inte händer något alls. Därför kan man dra slutsatsen att det
handlar om ett inlärt beteende. Man ska bete sig på ett visst sätt när man
druckit och det har man lärt sig i samband med alkoholbruket. När man tittar på
studien kan man också se att alkoholpåverkade våldet ökar mer i de kulturer där
det redan är mycket våld och tvärtom.
Här
är det två åsikter som ställs mot varandra. Den ena förklarar alkoholinfluerat
våld och aggressivitet med hjälp av ”strain”, d v s
en grupp av problem som har att göra med stress, konflikter eller spänningar.
Mot detta ställer man kulturteorier, alltså kulturen accepterar våldslösningar.
Särskilt framträdande är teorin om ”våldets subkultur”, som säger att man
utvecklar en sorts machokulturer runt situationer när våld ska användas för att
lösa konflikter. Det centrala i dessa teorier är att man säger att det är
samhällets normer och principer som är våldets orsak och inte konflikt,
förtryck eller frustration. Vilken av teorierna man tror på är avgörande för
vilka åtgärder man ska välja mot alkoholinfluerat våld.
På
uppdrag av Folkhälsoinstitutet gjordes våren 1996 en undersökning om den
svenska allmänhetens uppfattningar angående våld och alkohol. Enkäten skickades
ut till 3000 personer varav ca 62 procent svarade. Efter att man analyserat
test resultaten kunde man anta att undersökningen gett en god bild av vad
svenska folket anser. De flesta, 77 procent av de svarande tyckte att våldet
var (är) ett allvarligt problem i samhället. I huvudsak ansåg man att det finns
åtta olika förklaringar bakom våldet. Droger och alkohol, framför allt
alkoholen, var den viktigaste förklaringen till samhällsvåldet. Människans
natur ansågs vara den minst viktiga förklaringen. De åtta faktorerna är:
•
Droger och alkohol
•
Medievåldet
•
”Visa sig tuff”
•
Familjeproblem
•
Normlöshet
•
Bristande lag och ordning
•
Samhällets ofullkomlighet och svek
•
Människans natur
I undersökningen fick man också svara på frågan om orsakerna
till våldet mot kvinnor, unga män och poliser/väktare. När det gäller våldet
mot kvinnor fanns ingen typisk orsak men de viktigaste faktorerna ansågs vara
familjen samt droger och alkohol. Orsaken till våld mot/mellan unga män troddes
med stor enighet vara droger och alkohol, medievåldet och önskan att ”visa sig
tuff”. Våldshandlingar mot poliser/väktare ansågs svårare att förklara, men man
bedömde ändå att de kunde förklaras med människans natur och brist på lag och
ordning. De flesta som svarat på frågeformuläret anser alltså att våldet i
samhället orsakas av alkoholkonsumtion.
De flesta anser också att man blir våldsam av alkohol.
I
undersökningen kan man tydligt se att svarspersonerna tycker sig kunna
kontrollera sig själv trotts alkohol ruset och därför inte tenderar att bli
aggressiv. Men att människan i allmänhet blir aggressivare under alkohol
påverkan råder det inget tvivel om. Sambandet var starkt mellan möjligheten att
skydda sig själv mot riskerna och hur man bedömde riskerna för andra och för
egen del. Att dricka alkohol innebar en ganska liten risk för den svarande, men
en stor risk för andra.
• Våldet ses som ett mycket stort samhällsproblem.
• Alkohol, och även droger, ses som de viktigaste orsakerna
till problemet.
• Ovanstående gäller för våldet i alla samhällsgrupper, men
för vissa typer av offer tror man också på andra viktiga förklaringar.
• Alkoholen skapar våld och det beror främst på att den får
hämningarna att minska.
• Det är andra inte man själv som blir våldsamma av alkohol.
• Storkonsumenterna av alkohol anser att de själva utsätter
sig för ungefär samma risker som folk i allmänhet.
Nivå
|
Före...
|
Under…
|
Efter
våldstillfället
|
Individ
|
5-HIAA
Alkoholism
Ålder
Kön
|
Alkoholpåverkan
Vapen
Stress
|
Skada
– fysisk, psykisk påföljd
|
Grupp
|
Faders
alkoholism
Bostadsort
Normer
ang Våld
|
|
|
Samhälle
|
Alkoholkonsumtion
Dryckesmönster
Normer
ang Våld
|
|
Ändrade
normer
|
Vi
har skrivit en del kring vilka orsaker och händelser som leder fram till
våldsbrottet men inte vad som händer efteråt. I tabellen ovan kan man se vad
som händer efter och under våldstillfället.
Sammanfattningsvis kan man säga att det finns olika modeller
för att förklara sambandet mellan alkohol och aggression.
- Alkohol minskar
hämningarna mot att släppa loss de aggressiva tendenserna, s.k. disinhibition
- Alkohol verkar allmänt
stimulerande, aktiviteten i hjärnan ökar och aggressiviteten slår igenom.
- Sociala förväntningar –
viss aktivitet är förväntad/accepterad vid berusning.
Men
all fakta som finns säger ju att de flesta inte blir aggressiva av alkohol utan
tvärtom blir gladare, pratsammare och positivare. Det skulle istället kunna
vara så att.
- Deltagande i
våldshandlingar eller i en våldsam miljö orsakar alkoholmissbruk.
- Både alkoholmissbruk och
våldsbrottslighet orsakas av en tredje ännu okänd faktor.
Alltså,
trotts all fakta som finns angående sambandet mellan alkohol och aggression så
kan det helt enkelt vara så att kriminella personer dricker mer och oftare en
andra. Och därför ofta är påverkade av alkohol när de begår brott.
Vi har gjort en intervju med Leg. överläkare Dr Georg Keresztesi om alkohol i
allmänhet, vad som händer i kroppen och personers beteende under inverkan av
alkohol etc. Här tar vi upp de frågor vi tycker är intressanta och som vi vill
belysa. Vi har valt att göra intervjun därför att ha i det här fallet en expert
på områdets synpunkter och svar på våra frågor och funderingar, som vi kan
referera till och i viss mån utgå från som grund till annan fakta. Vi har delat
in intervjun i tre delar: I den första delen tar vi upp frågor som berör beteende- och personlighetsförändringar,
t ex aggressivitet, hos personer som är berusade under kort eller lång
tid.
I den andra delen inriktar vi oss mer mot personen, där tar vi b la upp
frågor som varför man dricker och vilka som dricker. Den tredje och sista delen
handlar om alkoholen, där får vi b la
reda på vilka skador som kan uppkomma vid konsumtion och om det verkligen
finns några fördelar med alkoholen.
- Beteende/personlighetsförändringar.
- Hur
påverkar alkoholen beteendet när man
dricker och hur påverkas beteendet under längre tid?
Det finns ett individuellt mönster som är specifikt där alla
genomgår faser, när de dricker blir de ohämmade och avslappnade både fysiskt
och psykiskt.
Det finns dock ett undantag, ett s k patologiskt rus där
personen som dricker ”tender snett” efter bara ytterst små mängder sprit. Dessa
personer tenderar att bli ytterst aggressiva och har ofta minnesförlust av hela
kvällen. Anledningen till detta patologiska rus antas vara att personen som
dricker har haft tidiga hjärnskador (under förlossning), nervsjukdomar
(encefalit) eller hjärnhinneinflammation som spädbarn. Motsvarar en allergisk
reaktion; en allergiker är överkänslig mot det specifika ämnet.
- Varför
blir vissa aggressiva?
Det beror dels på att man får dåligt omdöme;
observationsförmågan försämras och man uppfattar inte när man kanske är ”ute på
hal is” och man uppfattar heller inte när det är fara och när det inte är det
och reagerar utifrån att man tror att det är fara med att t ex slå till någon.
Det beror också på att testosteronhalten ökas tillfälligt i
början av drickandet, varje gång när man dricker, och testosteron gör att man
blir mer aggressiv b la.
Alkohol inhiberar (dämpar/trycker ner) dessutom hormonet serotonin, som gör oss ”snälla”.
- Fungerar
det att fly verkligheten med hjälp av alkohol?
Ja, om man ser det tillfälligt. Kortsiktigt sett så är det
euforiskt (glädjegivande) och fungerar utmärkt, men på lång sikt så blir
tillvaron mer och mer dysforisk (ångestgivande och depressiv).
- Hur
behandlas en person med personlighetsförändringar pga
alkoholen? (missbrukares personlighetsförändring och
personlighetsförändringar under vanlig konsumtion av alkohol 175
gram/veckan)
Det finns gemensamma personlighetsdrag hos de personer som
använder en viss drog under en längre tid. Detta beror på att vissa droger
påverkar vissa delar av hjärnan på ett visst sätt, och under långvarigt bruk
träder dessa förändringar fram tydligt.
Långsiktig förändring: de
• förnekar och försvarar sitt drickande
•
bagatelliserar sitt drickande
• har en
positiv inställning till berusning (viktigt)
Efter mycket långt drickande (ca 10 – 20 år) får alkoholen
sociala konsekvenser, t ex rattfylla, skilsmässor
och prestationen minskar på alla sätt, fysiskt och mentalt.
- Vad
är GABA?
Förkortningen GABA står för gamma amino butir acid. Har som funktion
i kroppen att det fungerar som en moderator, ett neuro biologiskt kontrollsystem
för adrenalin, serotonin, endorfiner och dopamin.
- Du
skriver om antisocial personlighetsförändring (psykopati) – vad är det
relaterat till? Missbrukare eller blir personen det när han/hon vid
vanlig konsumtion är ute och dricker (ej missbrukare)
Ingen blir psykopat enbart av drickandet. En antisocial
person identifieras ofta:
• har brist på empati
• är ofta charmiga, ytliga, stora i truten
• är ofta mycket intelligenta
• lurar folk för att uppnå sitt mål
• deras överjag är dåligt utvecklat
Alla negativa egenskaper blir värre under påverkan av
alkohol.
Personer med antisocial personlighet klarar sig hyfsat bra
när de inte dricker, men när de dricker blir 90 % våldsamma
- Vad
kännetecknar en alkoholmissbrukare man/kvinna? Socialt, i arbetslivet
osv.
Inget i början av drickandet, det kan pågå lång tid utan
minsta tecken
- Personen.
- Varför
dricker man?
Det ingår i svensk kultur att dricka vid festhögtider som
midsommarafton etc. dessutom om man har en positiv inställning till berusning
så dricker man gärna för att fira något stort. En alkoholist finner alltid
anledning till att dricka.
- Vilka
typer av människor dricker?
• A –typen: positiv till berusning, storkonsument
• Neurotikern: ångest, depressionspatient
• Psykos patienter: schizofreni, paranoid psykos
• lågt begåvade: ”grupp trycket”, dricker för att få –vara
med i gänget
c. Vissa typer dricker för de faller för
grupptrycket, vad kännetecknar en sådan person?
Att de är utanför, t ex en ensam muslim i Svergie, tjockisar och puckon
d. Vilka
typer blir aggressiva? Vad har det för anknytningar till uppväxt,
alkoholkonsumtion osv?
Under uppväxten är chansen större att man blir alkoholist
och får problem genom ett aggressivt beteende om man har föräldrar som dricker
regelbundet. Ärftligheten består av att man får ökad tolerans och snabbare
nedbrytning av alkoholen.
Barn till alkoholister är ofta inte likgiltiga; blir ofta
”extremister”: alkoholist eller nykterist.
a. Vad
händer i kroppen när man dricker?
Var i kroppen det händer och vilken effekt det får:
Ögon / syn –Vid akut förgiftning kan blindhet inträffa,
nästan alla alkoholhaltiga drycker innehåller mycket små mängder metanol.
Storhjärnan –Storhjärnan degenereras. Man kan få Vernike Korsakows syndrom och det
innebär att man får minnesförluster och kan fabulerar
(hittar på) saker som man inte gjorde för att fylla ut minnesluckorna. Man kan
även få inflammationer och demensbesvär.
Lillhjärnan –Balansbesvär leder till att alkoholister
ibland går bredbent
Hals –Matstrupen inflammeras. Den kan också gå
sönder, esofagit,
då blöder man ihjäl
Hjärta –Hjärtflimmer, rytmrubbningar.
Hjärtmuskelinflamation som är typisk för alkoholister
Lever –Först inträder fettlever, levern ökar i
storlek och försöker kompensera det stora alkoholintaget med att bli större.
Efter fortsatt konsumtion skrumpnar den ihop.
Testikel –Testikelatrofi, testiklarna dras ihop
Nerver –Neuropati,
känselbortfall
Muskel –Muskelatrofi, musklerna dras ihop. Myapoti (inträder mycket sent) musklerna ”smälter”.
Alkohol är antitestosteron produktiv, vilket betyder att män
som dricker blir mer feminina av långvarigt drickande
b. Hur
påverkas hjärnan när man dricker?
Dagen efter? Under lång sikt?
Dagen efter kan man ha huvudvärk och illamående
c. Är
alkohol en psyko aktiv drog?
Ja, den är accepterad socialt
d. Kan
man få några bestående sjukdomar typ som alzheimer
vid hög konsumtion av alkohol.
- Ja
e. Vad
är alkoholen klassat som? Samhällsperspektiv, juridiskt.
Synen på alkohol är mycket kluven världen över. Flertalet länder
säljer alkohol i mataffärer som livsmedel medan
andra har en annan uppfattning om hur den bör distribueras.
Samhället accepterar alkoholen.
f.
Vad är alkohol för typ av drog?
Både euforiskt och lugnande, en
”bra drog”.
g. Vad
har vanlig konsumtion (175 gram ren alkohol /vecka) för konsekvenser på
hjärnan? Ex inlärning, koordinationsförmåga.
Det finns ingen normal mängd för de som dricker, alkohol är
ett främmande ämne för kroppen och därför bör man ta det försiktigt vid
konsumtion. En öl, ett glas vin eller en nubbe vid 3 olika tillfällen i veckan
är ej bevisat att det ger upphov till skador.
h. Du
skriver att det är många som dricker i vårt land men få som är beroende,
betyder det att vi kan kontrollera vårt drickande?
Ingen kommentar
i.
Finns det några fördelar med alkoholen?
Psykiska, fysiska?
Ja, psykiskt så blir folk mindre blyga och folk med
social fobis personlighet blir ”normala”.
Fysiskt har rött vin den effekten att det minskar risken för
åderförkalkning på hjärta och kärl, förhindrar dessutom att man får
hjärtinfarkt.
Men nackdelarna är tusen gånger fler än fördelarna ,säger dr
Georg förbindligt
j.
När kan man säga att man är beroende utav
alkohol?
För att få diagnosen ”alkoholist” enligt WHO så måste minst 3 av dessa kriterier
vara uppfyllda:
1) Starkt
behov eller tvång att dricka alkohol
2) Svårigheter
att kontrollera mängden per tillfälle
3) Förekomst
av abstinens syndrom
4) Toleransökning
5) Tilltagande
ointresse av andra saker pga alkoholen, föredrar
alkoholen istället för…
6) Fortsatt
drickande trots fysiska, psykiska eller sociala skador
Alkoholism är en beteendesjukdom ej en mängdsjukdom
e. Frågor
om testerna. CAGE, AUDIT, MmMAST
Rekommenderar ”alkoholprofilen” på internet.
Denna är uppbyggd på testerna CAGE och AUDIT
Att göra den här intervjun har varit både intressant och
lärorik. Att alkohol och aggression hänger ihop är inte självklart för alla.
När jag frågar Dr Georg om han varit med i något slagsmål säger han ”ja det har
jag varit med om några gånger, men det var när jag var i din ålder ungefär”.
Som en följdfråga frågar jag om han var berusad vid något av tillfällena. Han
tänker efter någon sekund och svarar sedan ”ja, varenda gång faktiskt… det är
inget som jag tänkt på tidigare”.
Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att
det är ett effektivt sätt att göra kvantitativa undersökningar. Enkäten vänder
sig till ungdomar killar, åldern 16-20 i Västerort.
Vi vill ta reda på om det föreligger något samband mellan alkoholvanor och
aggressioner/beteendeförändringar hos ungdomar.
Det man tydligt kan se av enkätresultaten är att ungdomar
som börjat dricka i tidig ålder och dricker tre ggr i veckan eller mer tenderar
att lättare bli aggressiva och en del av dem har även som syfte med sitt
drickande att bli aggressiva. Ett annat tydligt mönster är att de som dricker
en till tre ggr i månaden inte dricker för att bli aggressiva och de började
dricka i ett senare stadium, en bråkdel av dem blir aggressiva. Enkät
och
enkätresultat
i form av träddiagram
finns bifogade.
Ca 47% av de
tillfrågade har någon gång varit delaktig i ett fysiskt slagsmål och ca 75 %
har någon gång varit delaktig i ett verbalt ”slagsmål”. Alla som deltagit i
enkäten har inte druckit sig berusade, alltså är de här siffrorna allmänna för
ungdomar i Bromma. Vi kan se att de som inte har druckit sig berusade inte
heller har varit delaktiga i ett fysiskt slagsmål. Därför kan vi dra slutsatsen
att de som dricker är mer delaktig i slagsmål än de som inte druckit. Alltså
blir procent delen av de som varit med i slagsmål och
dricker betydligt högre.
Vad vi kan se på
enkätsvaren är att de som började dricka i tidig ålder har varit med i
fysikslagsmål. Om vi tittar på de 10% som varit/brukar vara med i slagsmål
1gång/mån och mer, kan man se på deras alkoholkonsumtion och att de generellt
började dricka i tidigare ålder.
Med enkäten kan vi
dra slutsatsen att de som dricker mer och började i tidig ålder är mer
inblandade i fysisk/verbalt slagsmål. Vilket leder till: personer med hög
konsumtion av alkohol och tidig debut tenderar att bli mer aggressiva än andra.
Felkällor i
enkäten, så som oseriösa svar, har vi haft överseende med när vi har tittat på
resultaten.
Att sambandet mellan alkohol och aggression/våld/brott finns
har vi gjort tydligt med hjälp av våra olika metoder. Fast svaren är många och
det går inte med säkerhet att säga vilken av teorierna som är den rätta. Men
någonting man kan säga är att det är ett stort problem för såväl samhället som
individen. Med hjälp av tabellen nedan från rättsstatistiska årsboken 1993 har
vi försökt uppskatta omfattningen av den brottslighet som ägt rum under alkohol
påverkan.
Brottskategori
|
Antal brott vid vilka förövaren varit alkoholpåverkan
|
Mord, dråp, dödsmisshandel
|
140 (80%)
|
Misshandel
|
18000 (60%)
|
Våldtäkt, våld förande
|
1300 (80%)
|
Otukt med barn
|
1000 (80%)
|
Antal brott
|
Ca 20000
|
Oavsett om det är arv, miljö, strain,
kulturarv eller processer i hjärnan som gör människan aggressiva så borde
problemet tas upp i samhällsdebatten. För siffrorna i tabellen ovan talar ju
för sig själva och borde inte ignoreras. Fast vilka åtgärder kan man ta till
för att sänka det alkoholbaserade våldet?
– Vilken åtgärd man ska välja beror ju helt på vilken av
teorierna man tror på, men låt säga att man tror att alkoholvåldet beror på ett
kulturarv. I så fall så bör man ändra det traditionella svenska sättet att
dricka, och istället för att låta barnen vänt tills 18 års ålder med att prova
alkohol så kanske man bör göra som i ex Frankrike eller andra europeiska länder
där alkohol är mer accepterat bland ungdomar.
– Men om man tror att det är en process i hjärnan som
orsakar aggressionen så är det inte så mycket att göra. Då får man helt enkelt
väga alkoholens positiva effekter mot de negativa och bestämma om det är värt
att ha den kvar.
Själva tror vi inte att det är en ensam faktor som gör oss
aggressiva, vi tror att det är en blandning av faktorer. Det kan t ex
vara så att processen i hjärnan gör att hämningarna mot att släppa loss
aggressivitet minskar men varför blir då inte alla aggressiva? Jo, kanske för
att vi har olika arv och har vuxit upp i annorlunda miljöer. Sen så spelar
situationen givetvis en stor roll, hur vi mår vid dryckestillfället och vad vi
har för avsikt med vårt drickande. Sammanfattningsvis kan vi säga att det inte
finns ett rätt svar, inte för den stora massan i alla fall möjligtvis kan
individen hävda att det är ett arv eller en påföljd av den miljö han vuxit upp
i som orsakar hans aggression. Men man kan aldrig veta säkert.
Olsson, Orvar: Alkohol
och brott (Brottsförebyggande centrum, Stockholm 1997)
Sigvardsson, Sören: En liten lärobok i biokemi
Nationalencyklopedin (multimedia 2000 plus)
Dr George Kerestezis kompendie om alkohol och narkotika info överläkare med specialområde på psykiatri
Våld, alkohol och
övriga droger, Rapport från ett
forskningsseminarium, Inga-Lill Valfridsson
Bilagor
Bilaga 2
Social status as determinant of alcohol effects on aggressive behavior in squirrel monkeys (Saimiri
sciureus).
Winslow JT, Miczek KA.
We investigated the behavioral effects of alcohol,
especially those on aggression, on members of established groups of squirrel
monkeys. A continuous measurement of monkey behavior
in groups revealed consistent differences between dominant and subordinate
animals. Dominant monkeys aggressed more frequently than subordinate monkeys,
and spent less time in stationary postures. Alcohol produced dose-related
biphasic changes in the number of threats, grasps, and displacements exhibited
by dominant but not subordinate monkeys. Low doses of alcohol (0.1, 0.3, 0.6
g/kg) increased the frequency of aggressive behavior,
and high doses (1.0 g/kg) decreased these behaviors.
The largest change in behavior was evident in the
first 20-40 min after injection, with a return to baseline 60-120 min later.
The aggression-enhancing effect of alcohol in dominant monkeys required a
stable baseline, which was obtained by daily administration of distilled water.
Low levels of aggressive and associative behavior in
subordinate monkeys were relatively unaffected at any dose of alcohol. They
were associated with and aggressed against more often by untreated members of
the group. The status-dependent effects of alcohol may be related to the neuroendocrine and neurotransmitter profiles characteristic
of dominant and subordinate monkeys.
Bilaga 3
Alcohol and heightened aggression in individual mice.
Miczek KA, Barros
HM, Sakoda L, Weerts EM.
Department of Psychology, Tufts University, Medford, Massachusetts 02155, USA.
The objective of the current research was to study the large individual
differences in alcohol effects on aggressive behavior
under systematically varied conditions in experimental protocols with mice.
Three experiments were conducted with outbred
Swiss-Webster derived mice that identified those individuals whose aggressive behavior was reliably heightened by low acute alcohol
doses. In all experimental protocols, low alcohol doses were orally
administered to a "resident" male mouse that subsequently confronted
an "intruder" opponent for 5 min while all salient elements of
aggressive behavior and motor activities were
quantified. In all three experiments, alcohol (1.0 g/kg) heightened aggressive behavior by at least two standard deviations of the individual's
water vehicle control mean in 27% of the mice. In 64% of mice, no reliable
change in aggressive behavior was detected after the
identical alcohol treatment, and in 9% of the mice alcohol decreased aggressive
behavior. Experiments differed in protocol indicating
that these aggression-heightening effects were evident in resident mice that
were either maintained at restricted or unlimited amounts of food, housed
singly or in breeding pairs with a female partner, and conditioned to perform
daily a food-reinforced task or remained undisturbed. The first experiment
found the aggression-heightening effects to persist during weekly challenges
for at least 2 months (n = 8 of 30). The second experiment showed these effects
at intervals from 5 to 60 min after alcohol administration. Blood alcohol
concentrations reached peak level within 5 to 10 min after oral administration
in mice that had confronted an intruder. Those mice in whom alcohol heightened
aggressive behavior (n = 21) did not differ from
those that showed suppressed levels (n = 9) in terms of blood alcohol
concentrations (79.6 vs. 82.4 mg%), suggesting that the intensity and frequency
of aggressive behavior after alcohol were not
directly dependent on the amount of alcohol in the circulation. The third
experiment revealed that alcohol's (0.1 to 5.6 g/kg) effects on heightened
aggressive behavior (n = 11) are dissociated from
those on concurrently measured high- or low-rate operant performance as
engendered by a multiple FR 30-FI 600 sec schedule of reinforcement. Current
results indicate that this alcohol effect is relatively specific to aggressive behavior in individual animals, offering the opportunity
for neuropharmacological and molecular
characterization.
