Gåta!

Livets gåta, älska glömma och förlåta!

Att leva nära andra innebär att man måste vara mångsidig.

Man ska veta när man ska tala och när man ska vara tyst.

Känna in när man ska komma med ett råd eller inte.

Kunna känna empati och förståelse.

Vara uppmuntrande eller gråta med.

Inse att man inte kan styra över nån.

Veta när en annan behöver närhet eller behöver rymd.

Ska man ge eller inte.

Balans eller övertagande.

När man kommit så långt i livet att man på något litet sätt kan känna att man

är inne på rätt spår.

Då börjar man att förvänta sig samma sak av andra.

Det är då problemen kommer!

Vem förstår när man själv inte vet vad man känner eller vad man vill?

Vem förstår när den ska trösta eller eller pressa?

Vem förstår vad som rör sig inne i mig?

Har man tankar och känslor som virvlar runt i kaos,

kan man inte kräva att någon annan ska kunna ordna allt.

Att finnas, att vara och respektera är något som är mycket svårt.

Man måste vara mycket gammal och garvad för att kunna låta någon bara få vara i sig själv.

Man måste vara mycket modig för att låta livet ha sin gång!

Du kan inget göra!

Du är maktlös!

Det är mycket befriande att kunna inse att man inte alltid måste göra något!

Att man inte alltid är duktig då man gör något!

Kloka ord kommer man en bit på väg!

Sov gott!!!!