Sliten men vid liv!

 
Nu har det ju hunnit gå en
alldeles för lång tid igen
med att uppdatera 
min lilla dagbok

Men sammanfattningsvis
så har jag nog inte
varit sjuk så ofta
sedan jag var
ung och hade problem 
med halsflusser flera ggr/år.

Jag försöker att inte
bry mig så mycket.
Men när bilen är
på verkstaden och 
en del butiker ligger
inom min comfortzone,
då känns det av.

Men sammantaget som kroppen
sviker och att humöret
ibland följer med utifrån
att jag hjärinnerligt
är riktigt less på min grundsjukdom/ar.

Var och tog 3:e sprutan och
var tvungen att 
gå dit.
Så var summan av den dagen
positiv.
Även om jag kände känningar
 från kärlkrampen.
Det känns som om man stoppar
in en kniv in i mellan skulderbladen.
Det går vid det laget bara andas några djupare
andetag och försöka att se 
ut som om man hittat nåt väldigt ovanlig
fågel i skyn.
Landa!

Men solen, promenaden och 
att jag hade en annan ork
Gjorde mig på väldigt bra humör!

Lyckade få en promenadpartner på vägen hem
som hann med att berätta
väldigt mycket.

Jag har hör & häpna 
inte reagerat på spruta 1 & 2,
mer än att det gör lite ont över stickstället.

Men eftersom att jag skulle ta sprutan
efter rekommenderat
intervall på 6 månader
och vaknar natten 14 januari
Och inser att jag har ju blivit
smittat.

Det är ett under att jag blivit
smittad.
Jag hade verkligen bara träffat 1 person 
och det var en person som stod bakom
ett plastskydd,

Ja, vad säger man?
Jag tog min andra spruta 24 juni.
Och efter den så har jag varit sjuk med
feber och cho vad det rittan.

Men det jag fick nu i Januari
skrämde faktiskt upp mig.

Jag blev magsjuk!
Allt kom ut som jag stoppade in vilket
ju i sig är naturligt.
Men inte fullt så intensivt och
explosivt?

Jag blev väldigt andnings-påverkad.
Jag hade ju en rejäl bronkit i början av december.
Men det här var på ett annat sätt.

Det var som att kroppen lade av.
Jag andades långsammare och 
långsammare.
Men fick inget syre!

Ja, jag var nära att ringa
och se om jag måste åka in.

Man känner sig inte särskilt bekväm med att
leva ensam och inte veta om 
min kropp skulle fungera även när jag sov.

2 veckor senare så fick jag tillbaka
livsviljan igen.

Då var det dags för spruta 3!!!

Feber, en förlamande trötthet och ont
i kroppen.

Och nu läser jag att dom ska
börja med spruta 4!!!!

Nu får det räcka för min del!

Man känner sig som om man är med
i en fallstudie.

Jag är vaken nu mitt i natten!
Men ska prova att somna om ett 
tag till!

Ta det lugnt!
Använd munskydd 
Sprita händerna
Sprita mobilen
Och håll avstånd!

För det kommer att finnas kvar länge!

🙏🙏🙏