Halloj!
Jag höll på att försöka att leta reda
på olika gamla lösenord som jag tappat
bort pga att jag har bytt dator.
Och då hamnade jag här.
Den här bloggen har fallit helt i glömska pga
att jag helt enkelt fick fullt upp med att
leva mitt liv mer i verkligheten.
Hälsomässigt så mådde jag ju bra från det sista
inlägget i Juni 2017.
Jag arbetstränade och började att
träna kroppen rent fysiskt.
Det blev lite för häftigt där ett tag i Juli -17
så att jag fick problem med något
som kallas för kärl-spasm i hjärtat.
Kärlkramp helt enkelt.
Men det kommer bara ibland och anses
inte vara livsfarligt om jag bara lyssnar
till tecknen.
Och det kommer väldigt sällan numer.
Det har hänt så mycket under de här senaste 2 åren
så det skulle jag inte kunna beskriva ens om
jag försökte mig på att skriva en bok.
Jag kan bara säga att jag hade några fantastiska månader
fram tills vintern 2018.
Då blev det för mycket för mig rent
fysiskt och jag hade gjort ett felval i livet
som kostade på så pass mycket
att jag blev allvarligt sjuk i min utmattning igen.
Jag blev sjukskriven igen och den här
gången så satte det sig mer på
psyket. Jag blev deprimerad.
Och den depressionen har varit
enormt jobbig att leva sig igenom.
Jag valde den här gången att inte äta någon
SSRI medicin. Då jag tycker att den ger så mycket
biverkningar.
Nu har jag gjort några bestämda val igen.
Ungefär som jag gjorde 2017.
Det går lite trögare den här gången.
Men jag ser till så att jag hela tiden ökar
trycket och sysselsättningen.
Jag har nu två killar som är terapeuter som
hjälper mig att styra upp min vardag och
dom är superbra!
Man behöver någon som tror på en när man själv inte gör det!
Och att någon hjälper en med att uppmuntra och se med nya
ögon då min egen uppfattning liksom inte stämmer.
Jag har ju även fått hjälp på ett annat ställe
av en utbildad konstnärinna
från Argentina som hjälper mig
att komma igång med mitt måleri igen.
Jag höll på att försöka att leta reda
på olika gamla lösenord som jag tappat
bort pga att jag har bytt dator.
Och då hamnade jag här.
Den här bloggen har fallit helt i glömska pga
att jag helt enkelt fick fullt upp med att
leva mitt liv mer i verkligheten.
Hälsomässigt så mådde jag ju bra från det sista
inlägget i Juni 2017.
Jag arbetstränade och började att
träna kroppen rent fysiskt.
Det blev lite för häftigt där ett tag i Juli -17
så att jag fick problem med något
som kallas för kärl-spasm i hjärtat.
Kärlkramp helt enkelt.
Men det kommer bara ibland och anses
inte vara livsfarligt om jag bara lyssnar
till tecknen.
Och det kommer väldigt sällan numer.
Det har hänt så mycket under de här senaste 2 åren
så det skulle jag inte kunna beskriva ens om
jag försökte mig på att skriva en bok.
Jag kan bara säga att jag hade några fantastiska månader
fram tills vintern 2018.
Då blev det för mycket för mig rent
fysiskt och jag hade gjort ett felval i livet
som kostade på så pass mycket
att jag blev allvarligt sjuk i min utmattning igen.
Jag blev sjukskriven igen och den här
gången så satte det sig mer på
psyket. Jag blev deprimerad.
Och den depressionen har varit
enormt jobbig att leva sig igenom.
Jag valde den här gången att inte äta någon
SSRI medicin. Då jag tycker att den ger så mycket
biverkningar.
Nu har jag gjort några bestämda val igen.
Ungefär som jag gjorde 2017.
Det går lite trögare den här gången.
Men jag ser till så att jag hela tiden ökar
trycket och sysselsättningen.
Jag har nu två killar som är terapeuter som
hjälper mig att styra upp min vardag och
dom är superbra!
Man behöver någon som tror på en när man själv inte gör det!
Och att någon hjälper en med att uppmuntra och se med nya
ögon då min egen uppfattning liksom inte stämmer.
Jag har ju även fått hjälp på ett annat ställe
av en utbildad konstnärinna
från Argentina som hjälper mig
att komma igång med mitt måleri igen.
INTE LÄTT!
MEN SKITSKOJ!
OCH BRA FÖR MITT SJÄLVFÖRTROENDE!
Hon plockade bort mina egna färger och penslar och var bestämd
med att det handlar inte om att prestera. Utan om att följa
flödet som kommer inifrån mig
Vi stod till en början med ryggarna emot varandra.
Och vi hade varsitt bord framför oss.
Honspelade underbar gitarrmusik från latin-amerika
och sen var det bara att ta akrylfärg (inte akvarell som jag är van vid)
och sen bara kludda i full fart. Vi hade ca 40 minuter på oss.
Sen skulle den vara klar.
OCH BRA FÖR MITT SJÄLVFÖRTROENDE!
Hon plockade bort mina egna färger och penslar och var bestämd
med att det handlar inte om att prestera. Utan om att följa
flödet som kommer inifrån mig
Vi stod till en början med ryggarna emot varandra.
Och vi hade varsitt bord framför oss.
Honspelade underbar gitarrmusik från latin-amerika
och sen var det bara att ta akrylfärg (inte akvarell som jag är van vid)
och sen bara kludda i full fart. Vi hade ca 40 minuter på oss.
Sen skulle den vara klar.

Det här var mitt första alster.
Jag var HELT slut innan dom där 40 minuterna var över.
Men jag dansade till slut till musiken och hon sa hela tiden åt
mig att fortsätta, det är 10 minuter kvar, på med mer färg.
Och jag måste säga att det är verkligen bra terapi att måla.
Jag kom nämligen ihåg under tiden hur jag själv
hade lärt mig att spela gitarr under skolan. Det var gitarrer i musiken som
hon spelade. Jag kom också ihåg ett av mina ex och att han var spansktalande
och lagade väldigt god mat.
Nu ska jag gå dit till det här stället två ggr varje vecka.
Varav en av ggr ska vara för att fortsätta att måla.
Jag ska börja att träna igen.
Det var ju en av de saker som fick mig pigg
förra gången.
Och nu känner jag att jag är på
gång igen.
Men jag måste ta det försiktigt.
Ha det gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar