Han som delar ut
våra livs prövningar
har nog inte riktigt koll på
sin uppgift.
Favvon
Robban Broberg
tar det från den
humoristiska sidan
Jag har en beskrivning av denna dag.
En dag!
Mina fina svarta korpar
har lyckats med att sno ett
alldeles nytt örhänge.
Fästet det lämnade dom kvar i asken.
Jag har ju nu ganska metodiskt
letat under och bakom saker.
Men i dag så fick jag för mig att det ju kunde ha åkt
ner i avloppet till duschen.
Äckligt med avlopp!
Grävde först med fingrarna men det var bara
ett mörker med en massa slajm och grus på botten.
Då fick jag ösa ur vattnet.
Och sedan använda toapapper
för att suga upp det sista.
Bara smågrus och gegga som luktade apa.
Men nu var jag ju redan igång
så jag släpade undan
tvättmaskinen.
Mycket damm och skit.
Men inget örhänge.
Passade på att rensa lite mer mens jag ändå var igång.
Fint och rent blev det.
Men inget örhänge!
Då tar jag och klipper sönder
dammsugarpåsen.
Bara damm och skräp där.
Börjar i det här skedet lägga märke till att
det var bara en katt som var med och var nyfiken?
Jag gör i ordning lite att äta till mig själv.
Då är det en signal till att bägge katterna
kommer som spjut.
Nä, bara en!
Jag upptäcker i det här läget
att skyddet som jag brukade ha för balkongdörren
när den är öppen, att det är raserat.
Så jag gick ut på balkongen på
tredje våningen
vilket är förbjudet område.
Böjer mig ner för att kunna se vareviga millimeter.
Missi är nu väldigt orolig och jamar.
Jag börjar att leta igenom alla skåp
och under möbler.
Men eftersom att den katten som är puts väck
egentligen är mer hund än en katt.
Hon brukar vara bredvid mig hela tiden och vara
nyfiken.
Och jag är inte känd för att bli hysterisk,
men nu var det riktigt nära.
Jag gick ner på backen och kunde
ju konstatera att det in fanns nån svart katt
så långt ögat kunde nå.
Så så skadad kunde den inte ha blivit av fallet.
Funderade ett tag!
Och iakttog den andra katten
hur hon betedde sig.
Och hon visade klart att det var ut på balkongen
vi skulle.
Så jag packade in henne i katt buren.
Och ställde buren på backen vid min bil.
Jag har ju tränat dom på inkallning.
Sen så lämnade jag henne åt sitt öde en stund
och då satte ju hon igång en serenad.
Och jag gick en kort sväng runt huset.
Och när jag kommer tillbaka så står hon ju där
den lilla olyckan.
Hon var väldigt kramgo och glad!
Den ende som tog skada av detta äventyr
var jag själv.
Jag hörde hur det kraschade i ryggen
då jag stod bänt till och skulle leta
kattrackarn.
Alltså man får ju panik!
Man tror inte att det är sant.
Hon måste ha smugit in i nåt skåp.
Men inga såna enkla lösningar, inte.
Nu är jag väldigt orörlig.
Det går bra att gå och stå.
Och det går bra att ligga stilla.
Men att resa sig, sätta sig eller böja sig ner är omöjligt!
De värktabletter jag hade hemma
kanske gör bra på sikt.
Men dom tar inte bort smärtan.
Katten som fladdrat i luften mellan
tredje våningen och backen märks inget alls på.
Hon springer och hoppar och äter som
vanligt.
Kanske att hon har legat kletad uppefter mig
lite extra länge ikväll.
Men nu kommer jag icke att
ha balkongdörren öppen
om jag inte kan vakta dom.
Slutet gott-ryggskott!
Allt annat som hänt i veckan får jag
ta en annan gång.
För det lovar jag
är helt sjukt
/watch?feature=player_detailpage&v=opcaUdnkwOA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar