Sommar!

Härligt med sommar!

Färgerna.

Dofterna.

Allt som växer.

Fast jag måste nog

vara den blekaste,

mest ofräscha

människan som finns

just nu.

Har mina utslag som kliar.

Dom har spritt sig upp i huvudet

oxå!!!

Det kliar och kliar!

Vet inte om det är bra att sola

dom heller.

Är rädd för att det ska

bli ärr.

Ärret jag har i pannan

efter skrapsåret som

blev när jag dök i backen,

är brunt och fult.

Ingen motion!

Sladder och knölig

överallt.

Andfådd och helt slut.

Yr i huvudet.

Hjärtat är nog helt

 krossat där inne

i bröstet.

Men men!

Man blir ju mindre

rynkig om man inte solar.

Och det finns ju foundation!

Gnäll, gnäll och åter gnäll!

 

Sova!

Jag önskar så

att jag kunde sova!

 Att jag tryggt kunde lägga

mig ner och bara

flyta bort

i drömmen.

Bara ligga där och

 låta kroppen

slappna av

och repareras och byggas upp efter

en dags vakenhet.

Tyvärr!

I stället så måste allehanda trix

användas.

Av ren utmattning så slocknar

hjärnan till slut.

Tyvärr så gör den det även då den

borde vara vaken.

Utmattningen väller över.

Man måste bara sitta still eller ligga ner en stund.

Hjärtat pumpar, det susar i öronen.

För det mesta så tjuter det i

dom i en evig outhärdlig ton.

Ofta kommer tårarna.

dom bara rinner över.

Det gör ont överallt.

Spänningen söker ett utlopp

som inte har någon kanal!

Hungern i min mage skriker men

klumpen i halsen är i vägen.

Illamåendet böljar.

Måste jag kräkas

eller går det bra i dag oxå?

Trycka ner något som gör att

kroppen får lite energi.

Döva sinnesintrycken

med kontrollerade

ljud.

Försöka att få synapserna

i hjärnan att sluta

spruta adrenalin.

Fly eller fäkta?

Huka och ligg stilla?

Tala eller tiga?

Så där!

Då fick jag vräka ur mig lite grann!